Bal'a dash!
Nu sitter jag här vid min dator igen, efter att ha stuvat undan den galna och leriga hunden i en filt.
Kom alldeles nyss in från stallet, har varit ute med dom rödhåriga ponnyerna, Trixi och Primula, med mamma. Trixi var surare än vanligt och skulle bara bitas och vifta med hovarna hela tiden, blev dock lite lugnare när vi kommit ut på vägen.
När vi kom tillbaka och hade släppt ut hästarna i hagen igen så tyckte mamma att jag kunde ta ut Mysli en liten sväng. Mysli har haft fång och stått inne i några veckor utan att få komma ut en enda gång så.
Så jag tar ut den lite lätt glada ponnyn och går ungefär fem meter innan hon börjar hoppa runt som en idiot och tar glädje skutt, stegrar, bockar och blir rädd för en stillastående, avstängd bil.
Och när jag väll fick in henne i stallet och parkerade henne i spiltan (hon står bara där medan mamma mockar ur boxen) så hade hon vitt skum i munnen.
Hon tuggade fradga... Hon blev lite lätt överhysteriskt lycklig över att få komma ut om man säger så.
Men.. Åter till diskuterandet av drömmar och livstilar.

Shorel'aran!

(Kort men intensivt!)